- Blev medlem
- 15 Maj 2015
- Meddelanden
- 1 942
- Mottagna reaktioner
- 1 371
- Poäng
- 967
Du har så rätt! Tack för uppmuntran och tack detsamma
tigerkatten007 håller med Grodan1 till 100% merparten av oss här erkänner sin skuld i hur vi hamnat i en dålig ekonomi och gör allt för att ta oss ur men ibland behöver vi alla lite uppmuntran då vissa dagar känns tyngre än andra och har man ingen annan man kan eller vill prata med om detta är det så skönt att kunna skriva av sig här. Bara att veta att man inte är ensam om att ibland ta dåliga beslut för att täcka upp ekonomin då man inte ser någon annan utväg gör självföraktet lättare att bära. Det är ju vi själva som får ta konsekvenserna av vårt handlande, men huvudsaken är att vi tar itu med att lösa det vi kan lösa istället för att förtränga allt. Som sagt ny dag i morgon nya tagKämpa på, du gör det bra! De flesta här vet nog att det är ens eget fel att man sitter här skuldsatt, men ibland gör man saker som inte är meningen och då kan det bli fel.. Det gör vi alla! Huvudsaken är att vi inte ger upp och tar en dag i taget. "Varför oroa sig över morgondagen? Var dag har nog med sitt elände!"
Nya tag imorgon!
Förstår hur du mår har varit där själv med ångest, oro, sömnlöshet och ont i bröstet. Vad som nu kommer att hända med löneutmätning och när den startar är inget som du själv kan påverka men däremot hur det påverkar dig själv kan du göra något åt. Har du varit i kontakt med din skuldrådgivare i din kommun, de kan ge råd och stöd om den processen du är i nu? Har du kontaktat din vårdcentral, jag försökte i det längsta själv att stå ut meds det du känner men till sist när jag inte kunde sova mer än 2-3 timmar per natt så sökte jag hjälp. Varje vaken stund upptogs av mina tankar på hur jag skulle klara av mina betalningar och hur jag skulle klara av att hålla masken inför mina barn och andra i min omgivning men det blev en nedåtgående spiral då jag till slut av sömnbrist och ångest inte kunde tänka klart. Många kvällar satt jag på övervåningen och tänkte att nu får jag en hjärtinfarkt och dör medan mina barn är i sina rum på nedervåningen. Jag kommer ihåg att jag övervägde med mig själv om jag skulle ropa på barnen och be dem ringa ambulans gjorde det aldrig ville inte skrämma upp dem konstigt tänkt men som sagt sömnbrist och ångest gör att man inte tänker logiskt. Sömnbristen gjorde också att jag trodde att jag kanske inte skulle vakna upp igen utan dö i sömnen och barnen skulle hitta mig nästa morgon. Till sist då panikångesten blev mig för övermäktig så sökte jag hjälp och fick läkemedel som inte var beroendeframkallande både för ångesten och sömnen så att jag kunde börja fungera. Fick också kontakt med en kurator som jag kunde prata av mig hos som kunde hjälpa mig reda ut mina tankar. Vet inte om det är något du funderat på att göra men det hjälpte mig att kunna sova och kunna somna om om jag vaknade på natten.Jag hoppas att du på något sätt kan få hjälp att landa jag kunde inte göra det själv utan hjälp. Vill du pm:a mig så svarar jag gärna kram ca5tioHaft sån ångest hela helgen Ang löneutmätningen.. skuld att betala 6 oct .. knappt sovit på hela helgen och ont i bröstet ..
Jag förstår, jag finns här om du behöver skriva av dig idag eller någon annan dag.Kanske Omar dig sen..Men orkar inte nu..sån ångest och allt